23:e Kontakten Tisdagen 3:e Juni 75 kl 10.14


  • (Semjase)  1. Du har tagit mycket tid på dig, innan du kallade på mig igen.
  • + Arahat Athersata har förmedlat många saker till mig, men förutom det måste jag ägna mig åt några personer, som kom till mig för att söka hjälp. Och vidare har jag också bemödat mig om, att utarbeta ett föredrag angående verkligheten av din person och dina strålskepp, och över UFO-frågan i allmänhet osv. Förenat därmed var också en tonbandsinspelning, som har tagit mig två hela nätter i anspråk. Även filmer och dia-serier, hade jag att sammanställa, och allt detta tog mycket tid i anspråk. Sammanlagt tog det här föredragsutarbetandet en tid av totalt 257 timmar i anspråk.
  • (Semjase)  2. Mitt konstaterande var ju ingen tillrättavisning.
  • 3. Men det glädjer mig, att du har arbetat så mycket för vår uppgift, då kan du väl snart ta itu med det första föredraget.
  • + Det hoppas jag också, och jag vill angående det tala med de andra nästa söndag beträffande organisationen och så.
  • (Semjase)  4. Det är bra så, då du verkligen inte förmår att gå iland med allting ensam.
  • 5. Jag är sedan länge förvånad över, att du uträttar så mycket arbete själv, och inte har, någon nämnbar hjälp av dina gruppmedlemmar.
  • 6. Insistera och förklara för dem, att de också måste bemöda sig.
  • 7. Om de vill tjäna vår sak, då måste också de ta initiativ, och inte bara nöja sig med kännedomen genom våra kontaktrapporter.
  • 8. Deras medhjälp måste vara handlingskraftig, annars är den inte till någon nytta.
  • + Det står också klart för mig, (Semjase) , men du måste tänka på, att de fortfarande är fångade i vissa tvivel, och delvis av sitt anseende. Några drar sig även för, att namna sina namn offentligt, emedan de därigenom kan lida ekonomiska eller yrkesmässiga bakslag. Men delvis gör de sig nog också bekymmer om sin existens, om de måste kosta på sig en viss arbetstid för vår uppgift.
  • (Semjase)  9. Alla de här motiveringarna låter inte logiska. Vissa saker måste jag acceptera, men inte alla.
  • 10. I alla tider måste sanningsförkunnare offra vissa saker, men trots det har de troget tjänat sin uppgift.
  • + Naturligtvis, du har rätt däri, men så har tiderna ändrat sig ganska avsevärt, och i dag kan man inte längre livnära sig på honung och gräshoppor, som Elia gjorde förr och som enligt mitt vetande inte hade en familj att dra försorg om.
  • (Semjase)  11. Säkert, men tala trots det med dem.
  • + Det kommer jag att göra. Under de sista dagarna har jag funderat mycket över förordningar, lagar och bud, som har delgivits mänskligheten av de gamla profeterna. Jag har egentligen kommit att tänka på detta genom Arahat Athersata, som under de gångna dagarna utomordentligt mycket har talat om, den orubbliga ordningen i Skapelsen, och av dess lagar och bud. Men vad som nu intresserar mig av detta är förordningar, lagar och bud angående äktenskap mellan man och kvinna. De sista lagarna och buden angående detta blev enligt mitt vetande utbrett, och det vid en tid, som ändå var rätt barbarisk och bestialisk. Men sedan dess har tiden ändrat sig, även om människan inte har blivit humanare, utan bara är förfinad i sin barbariska bestialitet. Åtminstone ser jag det så ur min synpunkt.
  • (Semjase)  12. Och då du nu klart och tydligt uttryckt, att det faktiskt är så, och att det bara är tiden som har ändrat sig, men inte människan, varför skulle då lagarna bli ändrade.
  • 13. Detta får först då vara fallet, när jordemänniskan verkligen blivit human, och lever efter andliga lagar.
  • + Då företräder du den åsikten att Immanuels lagar angående äktenskap och samlag fortfarande gäller idag, som under hans tid?
  • (Semjase)  14. Säkert, då de här lagarna gäller i hela universum.
  • 15. Låter en livsform mot bättre vetande helt medvedet dra på sig en skuld, då måste den också därför göra bot för detta, för så vill lagen och rättvisan.
  • 16. Men är den medvetet pådragna skulden för stor för en livsform, för att ändå kunna förlåtas under en lämplig ram, då är det för en sådan skuld likvärdigt med en eliminering, varigenom den beträffande livsformen är ovärdigt detta liv, och har förlorat existensberättigandet.
  • 17. Som gottgörelse gäller då vid en senare tidpunkt den efterkommande återfödseln av deras liv, som då på grund av det för tidigt eliminerande livet är begränsad.
  • 18. Men detta gäller bara för livsformer av barbarisk natur, då de bara förmår att fatta de här lagarna och deras tillämpning.
  • 19. Ändrar sig inte bara tiden, utan med den också livsformen själv, och träder den därigenom in på nivån av högre andlig utveckling, då blir därmed också handhavandes av av lagarna ändrade.
  • 20. I stället för eliminering, kastrering och skändande osv, blir handhavandes av lagarna enhetligt omskrivna i en form av en förbannelse på livstid, och det i skilda kretsar.
  • 21. Detta betyder med andra ord, att de skyldiga blir könsåtskilda, och förbannas till avlägsna världar, eller öar på livstid, då de i brist av det motsatta könet inte mera förmår att föröka sig.
  • 22. Visserligen vore jordemänniskan i nutiden därtill i den ställningen, att använda de här, till den nya tiden anpassade lagarna, om hon inte vore korrumperad och kluven.
  • + Jag förstår, (Semjase) , men då de här lagarna och buden är föränderliga, så kan de inte vara av skapande ursprung, då Skapelsens lagar och bud enligt min mening förblir oföränderliga för alla evigheten.
  • (Semjase)  23. Säkert, därmed tänker du riktigt.
  • 24. De här lagarna om äktenskap och samlag osv, så som de är bevarade i Talmud Immanuel, är av mänskligt ursprung, och är uppställda för det ändamålet att ge den jordiska livsformen ett reglemente, och att också vidmakthålla den.
  • 25. De här lagarna blev utfärdade av den högste ledaren för för människosläktet, av härskaren över himmelssönerna nämligen av Gud.
  • 26. Hans profeter och medlare, och utvalda jordemänniskor förkunnade de här lagarna för människosläktet, som de tyvärr bara följde under kort tid, och som de då fördömde, varigenom ett ytterligare steg mot avgrunden blev gjord av den senare mänskligheten.
  • + Ungefär så har jag föreställt mig det. Men hur är det då med er själva, har ni också en mänsklig lagstiftning?
  • (Semjase)  27. Där tänkande livsformer lever, är sådana lagar och bud givna överallt.
  • 28. Men beroende på den andliga utvecklingsnivån av folkets ledare är de här lagarna de naturliga framtagna lagarna, och har då präglats i en ansvarsmedveten form i mänskliga naturliga lagar.
  • 29. De är alltså lagar och bud av naturlig logik, och på inget vis full av ologik, och så att säga dumprimitiv, såsom detta är framställt och finner användning i er värld.
  • + Detta är mig sedan länge bekant, att våra lagar ofta är mycket primitiva och rätt dumma, men så snabbt förmår man inte att ändra detta. Åtminstone inte så länge människor sitter och regerar de som utövar ren världslig-materiell makt. Egentligen har du givit mig svaret om existensen av era lagar redan innan min nästa fråga besvaras som därtill syftar, om ni också känner till former av kriminalitet och liknande urartanden osv. Och måste ni använda er av lagar och bud gentemot detta. Lagar och bud osv är ändå bara erforderliga där man, måste bibehålla ordningen. Men där man däremot redan har ett reglemente, och där inga urartanden förekommer, där är också lagar och bud överflödiga. Därav kan man dra den logiska slutsatsen, att ni inte heller har kommit bortom nivån av urartanden, och därför har reglementet inte blivit till en självklarhet. Detta kan jag förklara för mig på ett sådant sätt, att det här hänger samman med det eviga vårdandet och utvecklingen efter de skapande utvecklingslagarna: Till följd av det pågående nyproducerandet av nyandar träder dock olika ålders och utvecklingsnivåer av de mest olikartade andeplanen fram. Därigenom måste det rent logiskt bli till ett naturligt förlopp, att det också hos er ras föds livsformer, som ändå ligger under er egentliga normala andepotens, och följaktligen först måste vidareutveckla sig. Men då utvecklingen i varje hänseende betingas av fel, så måste den här lägre andeformen eller livsformen gå den naturliga utvecklingsvägen, och alltså göra misstag. Men då misstag är störande för ordningen, och rentav kan vara dödlig, måste lagar och bud bli använda för att upprätthålla denna ordning. Så föreställer i varje fall jag mig det, då det här syns mig logiskt.
  • (Semjase)  30. Du är mycket skarpsinnig, och ännu en gång har du nämnt de exakta faktumen vid namn.
  • 31. Det är befängt, som tyvärr alltid blir hävdat av charlataner, att vi är övermänniskor och inte behöver några som helst lagar och bud mer.
  • 32. Bara där den skapande ordningen har blivit till en självklarhet, faller lagar och bud bort.
  • 33. Det är emellertid först i mycket höga andliga sfärer fallet. Det heter alltså; i de rent andliga sfärerna, där allt materiellt tillhör det förgångna.
  • 34. Men materiella livsformer, alltså materiellt-kroppsbetingade former av alla sorter, är fortfarande behäftade med mycket fel, att en till deras nivå anpassad lag-och budstiftning helt enkelt inte kan lämnas åt sidan.
  • + Det inser jag, men hur handhar ni då hos er den här lag och budstiftningen? Om jag har förstått det riktigt, så har ni för vissa brott osv. uppställt ett enhetsstraff, om blir uttalad som en livslång förvisning.
  • (Semjase)  35. Du har uppfattat det riktigt: Om straffet hos er ännu finner en mycket primitiv användning, så är det här inte fallet hos oss längre.
  • 36. Vår lagstiftning motsvarar vår andliga nivå, och är i enlighet därmed verkligen också human, vilket man inte kan säga om er lagstiftning.
  • 37. Svåra brott blir hos oss inte längre genom eliminerande och skadande av den materiella kroppen osv. utförd, och detta barbariska sått år fortfarande bruk och sed hos er.
  • 38. Vår enhetsbestraffning finner sin användning i en förvisning på livstid.
  • 39. Den felbara livsformen blir på grund av detta förvisad till andra världar, som uteslutande är avsedda för detta ändamål.
  • 40. Till en sådan värld blir dessutom bara likkönade livsformer forvisade, alltså enbart manliga eller kvinnliga.
  • 41. Därigenom blir en förökning hindrad, och det kan inte bli födda några efterkommande.
  • 42. De förvisade är helt utlämnade till sig själva, och har genom egenhändigt arbete, att sörja för sig själva.
  • 43. Några som helst maskinella eller apparatliknande hjälpmedel osv. blir inte ställda till deras förfogande, och de har inte tillåtelse att framställa sådana hjälpmedel.
  • 44. Om den här bestämmelsen skall förlänas eftertryck, så blir regelmässiga kontroller genomförda på dessa världar, och eventuella hemligt framställda produkter av den här sorten blir eliminerade.
  • 45. Dessutom blir varje kontakt med några andra livsformer fullständigt förhindrad.
  • 46. På några av våra världar blir felbara livsformer också förvisade till stora öar i stora hav, när felet som begåtts i respektive världar bara är av ringa omfattning.
  • 47. Hela handhavandes och utförandet är däremot detsamma, som för det här speciella ändamålet utvalda världarna.
  • 48. Den här strafformen garanterar den största möjliga säkerheten för ordningens bibehållande, och å andra sidan är de som felat inte folkmassan till last.
  • 49. Men dessutom är denna form av bestraffning mycket human och ändamålsenlig, då de felbara under den livslånga förvisningstiden inte blir hämmade i sin utveckling.
  • + Det är fantastiskt, men fortfarande är vår mänsklighet alldeles för splittrade och korrumperade, för att en sådan skall kunna komna till användning.
  • (Semjase)  50. Det har jag redan sagt.
  • + Jag vet, och tyvärr har du alldeles rätt. Det syns mig ofta så, som, om jorderränniskan inte vore bättre än villebråd. Men med din utläggning kom jag på en helt fantastisk tanke: Kunde det inte vara så, att för mycket länge sedan också, vår jord tjänat som en sådan förvisningsplanet?
  • (Semjase)  51. Javisst, du träffar rått med ditt förmodande.
  • 52. Sedan urtider blev åtskilliga gånger felbara livsformer från olika världar i universum hänvisade till er jord så också från vår ras.
  • 53. Men de här avlägsna tiderna är inte längre möjliga för oss att uppfatta, och vi har inga noggranna data om dessa tider.
  • + Det är bra, jag ville ju bara veta, om mitt förmodande vår riktigt. Men hur är det nu hos er med det så kallade äktenskapet, parar sig också där män och kvinnor som hos oss? Eller blir kanske en fortplantning av en efterkommande företagen i en annan form, än som hos oss-eller odlar ni kanske era småbarn i provrör, eller i odlingsfarmar?
  • (Semjase)  (skrattar högt) 54. Det är en typisk mänsklig tokighet av jordiskt ursprung; en produkt av sjuklig fantasi: Skapelsen har utrustat varje enskild livsform med helt bestämda värden, så att de på ett helt naturligt sätt och vis kan fortplanta sig.
  • 55. Lagen om enheten är i hela universum av samma värde, nämligen att två i sig själva enhetliga värden bildar i sammanslagning en storenhet eller en hyperenhet, så också i fortplantningen av vilken som helst materiellt betingad livsform.
  • 56. Bara dessa fortplantar sig nämligen, och är förbundna med lagen om arternas fortbestånd.
  • 57. Högre andeformer står över det här tillståndet, då de har blivit fria från sina materiella kroppar, och följaktligen också behovet av en forplantning.
  • 58. Men de förmår inte att kreera nyande, för detta förmår endast Skapelsen själv att göra.
  • 59. Fortplantningsakten bildar en enhetlig form i hela universum.
  • 60. Det betyder, att sig universalenhetligt alltid båda värdena, positiv och negativ, manlig och kvinnlig, måste finna varandra i en förening, om en fortplantning av efterkommande skall bli garanterad.
  • 61. Detta blev så kreerat av Skapelsen, och en annan möjlighet existerar inte.
  • + Men man påstår ju alltid, att en fortplantning också skulle kunna bli gjord i andlig form. Dessutom påstår även den kristliga religionen, att Maria blev havande genom andens kraft. (Semjase)  62. Det är dumheter och utslag av ondsinnad mänsklig fantasi det är skapat av jordemänniskan på ett sjukligt tänkande sätt, som pressar sanningen av anden i en sjuklig översvallande fantasi, och därmed i omöjliga banor.
  • 63. All sanning och allt vetande saknas hos dessa, och därigenom degraderas jordemänniskan till den sämsta väsensarten i hela universum, även om jordemänniskan inte är mer eller mindre dålig än alla andra livsformer i universum.
  • 64. Ett är säkert, för närvarande lever jordemänniskan i ett glidande tillstånd mot en ond avgrund, men den är därför inte sämre än andra livsformer, för andra väsen måste genomlida samma stadium av utvecklingen.
  • 65. Om vi från vår sida klandrar, eller om också andra livsformer som är oss överlägsna gör detta, klandrar jordemänskligheten i stort mått, då sker detta inte på det viset att jordemänskligheten skulle vara sämre än andra livsformer.
  • 66. Sanningen låter alltid lika hård, och ingenstans hör man den gärna.
  • 67. Om därför sanningen över utvecklingen av jordemänniskan låter hård och sträng, då får man inte överdriva det onda därför, för som sagt; jordemänskligheten är inte sämre, och inte bättre än andra livsformer i universum, som på samma sätt måste genomgå sina utvecklingsstadier.
  • 68. Fanatiska eller bara vilseledda anhängare av religionen och förfäktare av religionen tenderar att kläda det som är svårt att förstå i fantasifulla och sjukliga önskebilder.
  • 69. Och dessa föreställer sig i sin villfarelse, att den av Skapelsen bestämda och kreerade fortplantningssättet i sexuell form vore något abnormt.
  • 70. Deras sjukliga villfarelse låter dem inte få insikt i sanningen, att Skapelsen själv har bestämt detta fortplantningssätt och befunnit den som god.
  • 71. Dessa åt villfarelse hemfallna livsformer tror därför, att den sexuella fortplantningen skulle vara oandlig och oren.
  • 72. Inte till sist uppstod denna villfarelse ur gamla irrläror, som stiftades av vissa religiösa ledare som genom vissa felaktigt förstådda lagar och bud ville dämma in vissa urartanden av jordemänniskan på det sexuella området.
  • 73. Som egentliga förbättrare av jorden ville dessa bara kontrollera det sexuella urartandet av jordemänniskan, men tänkte däremot inte på, att genom att de uttalade det som de själva inte förstod på ett felaktigt sätt, drev människorna i villfarelse och i förvirrelse.
  • 74. Som jag redan sagt, är fortplantningsakten i samtliga universum en och den samma, och en andlig fortplantning i en materiell är att tillskriva en sjuklig fantasi.
  • 75. För Maria, Immanuels mor, blev inte havande genom några andliga krafter, eller genom "den heliga anden".
  • 76. Hon utövade med himmelssonen Gabriel samlag, och blev havande genom honom, och detta på grund av ett högre befäl av den då för den tiden härskande ledaren av himmelssönerna som härskade över några jordiska människosläkten, och som bar beteckningen IHWH,d.v.s. Gud.
  • 77. Då och då förekommer befruktningar av kvinnliga livsformer utan att en manlig potens skulle ha framkallat den avgörande fortplantningen.
  • 78. Men även i detta fall handlar det inte om några tillfälligheter genom andliga krafter o.s.v. utan om enkla styrningar på ett felaktigt sätt och felledanden av hormonella faktorer i det kvinnliga hormonhushållet.
  • 79. Men i dessa ting måste en annan faktor tagas i betraktande, som kan föra till oavsiktliga och okontrollerade fortplantningar: Manlig säd av olika livsformer förmår att delvis hålla sig vid liv under flera dagar, när dessa har lämnat sina produktionsorgan.
  • 80. Om dessa hamnar på ett lämpligt ställe, då förmår de att arbeta sig fram till de områden, där de då förmår att framkalla en befruktning.
  • 81. Om vi då tar jordemänniskan som ett jämförelseobjekt då kan en sådan befruktningsakt beskrivas på följande sätt: Om kvinnan beträffande befruktningen är mycket sensibel och mottaglig, då räcker det redan med att inleda en befruktning, och säden kan tömmas utanför, eller i närheten av hennes mottagningsorgan.
  • 82. Beroende på livsbeständigheten av den beträffande säden förmår den att arbeta sig in i mottagningsorganet, och befruktar där det vilande kvinnliga ägget.
  • 83. I mycket sällsynta fall är en sådan befruktning möjlig, om den manliga säden töms längre bort t.ex. i närheten av brösten.
  • 84. Som sagt förmår sig då den manliga sperman därigenom att uppehålla livet under längre tid, i sällsynta fall upp till tre dagar.
  • 85. Två dagar är redan sällsynt, och 12 timmar hör redan till det normala.
  • + Detta var mycket belysande (Semjase) , och jag tror att dessa utlägganden skulle vara till nytta för många människor. Och våra kära vetenskapsmän skulle också kunna lära sig något därav. Men hur står det nu egentligen till med äktenskapet och fortplantningen av de efterkommande hos er o.s.v.?
  • (Semjase)  86. Grundläggande kan man säga att våra lagar och bud som rör detta är bevarade i många av era gamla skrifter, låt oss säga delvis, ty de förmedlades av våra avlägsna förfäder: Hos våra raser så ingås äktenskap enbart i monoman form, efter det att man först har klarställt mycket noggrant alla faktorer angående en sammanhörighet.
  • 87. Fel kan naturligtvis inte uteslutas i dessa ting, men de kommer i efterhand att elimineras när det behövs.
  • 88. Den efterkommande generationen bestäms av högsta rådet, men på det viset att ett bestämt födelsetal måste uppnås inom en viss tidsrymd, för att hålla rasen vid liv, och för att en överbefolkning inte skall ske.
  • 89. Varje enskild livsform förpliktigar sig att avla efterkommande, och hålla dessa vid liv, och att utöva en kontroll över dem.
  • 90. Den i ett äktenskap sammanslutna livsformen d.v.s. man och kvinna blir förenade under hela sitt liv i detta förbund.
  • 91. Skilsmässa som ni känner till den, är inte tillåten, och då bara i mycket sällsynta fall, då endast om man har handlat mot lagarna och buden i äktenskapet på ett grovt sätt, och de skyldiga hemfaller då åt förvisningen.
  • 92. Men detta är skeenden, som i vår ras hör till den absoluta sällsyntheten.
  • 93. Handhavandet av lagarna och buden för de enskilda tingen i äktenskapet och samlaget o.s.v. behöver jag inte omnämna speciellt, då ni kan läsa om dessa i Talmud Immanuel.
  • 94. Våra lagar är sedan årtusenden de samma och tillgodoses med utläggelsen av lagarna i Immanuels Talmud.
  • 95. En ändring har endast skett i strafformen, ty denna har anpassats till vår tids utveckling, och har alltså i överensstämmelse därmed humaniserats och omändrats.
  • + Om jag minns rätt, så har den som hittat Talmud Immanuel omnämnt dessa ting under kapitel 12. med titeln "om äktenskap och samlag". Du menar alltså nu att dessa lagar äger sin giltighet ännu i dag d.v.s. på samma sätt som under Immanuels tid för 2000 tusen år sedan, och att ni själva helt enkelt har anpassat straffmåttet för er ras till er tid och er andliga nivå på det sättet, att ni helt enkelt uttalar som enhetsstraff den livslånga förvisningen?
  • (Semjase)  96. Javisst.
  • + Detta är för mig mycket belysande, och ger mig stor inblick i er statsform. Det vore önskvärt att jordemänniskan redan hade uppnått detta stadium.
  • (Semjase)  97. Det skulle vara mycket bra, men det kommer dock att dröja ett tag.
  • + Det är klart, men hur är med möjligheten att en människa av er ras blir kär i en människa i en annan och lägre utvecklad värld?
  • (Semjase)  98. Det förstår jag inte?
  • + Jag menar med detta; vad händer, om en människa av er ras förälskar sig i en annan människa av en andligt underutvecklad ras?
  • (Semjase)  (skrattande) 99. Precis det samma som hos er: Människorna älskar varandra med alla sina känslor, så som jag älskar dig.
  • + Och därmed vill du säga,att du.......
  • (Semjase)  100. Säkert, jag har förälskat mig i dig.
  • + Du är tokig mitt barn, du kunde ju vara min mormor sju gånger om, och å andra sidan går ........
  • (Semjase)  101. Stopp, stopp, för det första så känner jag till hela din inställning beträffande kärleken mycket noga, och å andra sidan är jag på det klara med dina djupa vänskapliga känslor gentemot mig, och över att du älskar mig.
  • 102. Därför måste du inte viljemässigt förvanska dina ord, och ge sakerna en annan prägel än det du verkligen känner.
  • 103. Även då får du inte göra detta, om du därigenom bara vill dölja dina vänskapliga känslor.
  • 104. Lämna lugnt dina känslor angående det här i fria banor, då jag känner dig för bra, för att du skulle kunna dölja dem för mig.
  • 105. Å andra sidan vet jag precis om dig och mig, att våra känslor är av helt och hållet djupare vänskaplig art, och vi behöver inte skämmas eller ängslas för det.
  • 106. Vore det så emellan alla jordemänniskor, då hade ni redan ett paradis.
  • + Så, så, du känner till mina känslor och den skillnad jag gör mellan kärlek och kärlek.
  • (Semjase)  107. Säkert, och därför känner jag ocså lycka inom mig, som ni brukar säga.
  • + Du vet alltså att jag är av, den åsikten, att mångahanda sorter av kärlek är möjlig, och att kärlek i vänskap, och kärlek i äktenskap är differentierade genom små skillnader, och att den uppriktiga kärleken till medmänniskan i allmänhet är av samma art?
  • (Semjase)  108. Visst känner jag till det, och dina åsikter är beundransvärda beträffande detta.
  • 109. Men jag antar, att du ifråga om det här missförstås av dina medmänniskor, och att du utsätter dig för obehagliga saker därför.
  • + Där har du tyvärr rätt. Men jag glädjer mig oerhört över din uppriktiga kärlek. Din vänskap är oerhört mycket värd för mig.
  • (Semjase)  110. Tack
  • + Tacka inte, för tacksamheten ligger helt och hållet på min sida. Men du har inte besvarat min fråga helt och hållet, då i den låg gömd hur, var och varför, angående en äktenskaplig förening eller ickeförening.
  • (Semjase)  111. Det har tyvärr undgått mig: Men om en människa av vår ras skulle förälska sig i en människa av annan utomvärldslig och andligen lägre stående ras, så att den skulle vilja förena sig med denna, då reglerar man denna möjlighet i överensstämmelse med våra lagar.
  • 112. Om våra fakta visar att alla nödvändiga förutsättningar är uppfyllda, då får ett äktenskap ingås.
  • 113. Och då spelar det verkligen ingen roll, om den andra utomvärldsliga livsformen lever under vår andliga nivå, utan den kommer i så fall utav våra vetenskapsmän att utvecklas till högre andliga nivåer.
  • + Det tycker jag är mycket ärligt, men förekommer sådana händelser dagligen?
  • (Semjase)  114. Nej, dessa är egentligen rått sällsynta.
  • + Men nu har jag en annan fråga, (Semjase) : Hur stor antalsmässig är egentligen er mänsklighet?
  • (Semjase)  115. Denna fråga kan jag enbart besvara när jag förklarar för dig, att vi är förenade till ett förbund som utsträcker sig mycket långt i kosmos.
  • 116. Till detta förbund hör olika solsystem i den vida rymden och totala antalet av de där levande livsformerna belöper sig till 127 milliarder enheter.
  • 117. Men naturligtvis finns det andra otaliga intelligenta livsformer av icke mänskliga normer, vid sidan av den mänskliga formen som inte är kända av oss, och som vi helt enkelt inte står i förbindelse med.
  • + Fantastiskt,- men hur står det då till med vårt jordiska solsystem, om jag får säga så? Hur många mänskliga livsformer, och hur många icke humana former existerar här, och därmed ställer jag också frågan, vilka solplaneter är egentligen bebodda?
  • (Semjase)  118. Det är tyvärr en fråga som jag inte får besvara för jordemänniskan, och detta med anledning av alldeles speciella orsaker.
  • + Och för mig, endast for mig?
  • (Semjase)  119. Det går bra.
  • + Då gör vi det efter vårt samtal, men kanske du kan säga något lite om våra grannplaneter är bebobara?
  • (Semjase)  120. Jag får enbart säga så mycket, att olika planeter i en forntid var bebodda av våra raser, och i ett litet mått så att säga, är de fortfarande i dag viktiga stödjepunkter för oss.
  • + Men hur ligger det då till med det yttrandet av vissa människor, som förklarar att dessa har flugit med UFO's till andra planeter av vårt solsystem, och där har sett och talat med människor? Och hur står det till med alla dessa som enligt uppgifter har gjort astralvandringar till sådana planeter ifrån oss?
  • (Semjase)  12l. Allt detta är struntprat och charlataneri.
  • 122. Särskilt under den gångna tiden har jag studerat många av de skrifter och böcker som du har givit mig, och som innehåller sådana rapporter.
  • 123. Däri så omnäms vissa planeter, som för varje livsform vore absolut ogästvänliga, och de har inga som helst möjligheter för sådana livsformer över huvudtaget.
  • 124. I dessa böcker beskrivs världar av ert system som bebodda men som i sanning enbart har utvecklat mycket minimalt liv, och först om årmillioner skulle dessa vara istånd till ett bärande av högre livsformer.
  • 125. De omtalade besöken i strålskepp eller i form av astralvandringar är alltså ingenting annat än charlataneri eller mycket grova självbedrägerier, som har uppstått ur fantastiska önskedrömmar och vilseledande antaganden.
  • + Är du verkligen säker på detta?
  • (Semjase)  126. Naturligtvis, ty jag har bemödat mig mycket om dessa ting.
  • 127. Dessutom känner jag till varje enskild planet av detta system, och därför uttalar jag inte bara antaganden.
  • 128. Visserligen finns det några olika livsformer ur universums vidder som är verksamma i det jordiska solsystemet, men de är inte ständigt boende här.
  • 129. Såsom vi så har också dessa sina stödjepunkter, men deras ras lever mycket, mycket långt ute i rymden i sina egna världar.
  • + Aha, men hur är det nu med mycket höga andeväsen, som sätter sig i förbindelse med jordemänniskan?
  • (Semjase)  130. Därom har jag redan en gång givit dig upplysningar: Många människor påstår på ett felaktigt sätt att de blir tilltalade på ett inspirativt sätt av höga andeformer.
  • 131. Men deras påståenden grundar sig bara på självbedrägeri eller medveten lögn.
  • 132. Inspiration känner dessa enbart från hörsägelser, men de känner på inget sätt dess symptom.
  • 133. Du kan alltid kontrollera sanningen av mina ord hos människor som påstår att de har tilltalats på ett inspirativt sätt.
  • 134. Fråga dessa efter inspirationens uppenbarelseform; om de då klart och tydligt kan svara dig, att de............... (upplysning angående detta kommer inte att nämnas på grund av svindleri eller självbedrägeri)........ då de är underkastade ett ont självbedrägeri eller så är de medvetna charlataner och bedragare.
  • 135. Men jag har också förklarat för dig, att under de gångna 2000 åren har inga som helst högre andliga livsformer trätt i förbindelse med den jordiska människan, och att ingenting har förmedlats i någon som helst form, till dessa.
  • 136. Sedan 2000 år är du den första jordiskt mänskliga formen som på ett inspirativt sätt har tilltalats av en hög andeform.
  • 137. Omständigheterna och formen för inspirationens uppenbarelse är kända för dig, och därför kan du när som helst bedömma om det handlar om en inspiration eller inte.
  • 138. Några människor kan man berömma därför att de har skrivit goda ord för jordens medborgare, även när de har varit utsatta för ett självbedrägeri.
  • 139. Dessa har gjort jordemänniskan uppmärksam på Skapelsens väg och har försökt att ändra dem i hela sin inställning, och deras verk är bra därför att de inte har hemfallit åt religiösa irrläror.
  • 140. Även om dessa människor alltså har hemfallit åt självbedrägeri avseende de inspirativa ingivelserna, och alltid kommer att vara hemfallna åt dessa, så har de ändå det värdesatt många av dessa har överbringat delvis acceptabla verk.
  • 141. Men i ärlighet skulle det trots allt förklaras för dem att dessa verk härstammar från deras egna tankeprocesser och inte har någon inspirativ bakgrund.
  • + Det är klart och tydligt, men du känner till verket av en viss Gloria Lee, och vad det rör sig om eller hur? Tyvärr känner jag själv inte till det, men i nödfall kan jag ju skaffa det åt dig.
  • (Semjase)  142. Jag känner till det från annat håll.
  • 143. Men det handlar inte om ett verk, som du tror utan det är bara en skrift.
  • 144. Men denna har redan sedan en längre tid uppnått en världsomfattande spridning.
  • 145. På det stora hela taget är det fråga om en värdefull skrift, som även du skulle kunna läsa och studera-även om det på intet sätt kommer att förmedla nya ting för dig.
  • 146. Men å andra sidan omtalas vissa saker däri som i varje form är verklighetsfrämmande och irreala, i synnerhet kan vissa ställen nämnas som rör sig om gudomliga sfärer.
  • 147. Men som sagt, skriften är på det hela taget bra och kan rekommenderas, åtminstånde för människor som fortfarande är på en sökande väg efter sanningen.
  • 148. För högre utvecklade former är det däremot totalt värdelöst, men kanske ändå intressant.
  • 149. Skriften beror inte på en inspirativ form, utan utgör produkten av det egna tänkandet av upphovspersonen.
  • 150. Det ägde alltså inte rum genom en inspirativ förmedling, utan är framsprungen genom tankeprocesser av den skrivande personen.
  • 151. Men i okännedom om den andliga sanningen och funktionen har även denna person utsatts för ett självbedrägeri, och därför deklarerat sin skrift som inspirativ.
  • 152. Men inte desto mindre skulle jag än en gång vilja förklara, att denna skrift ändå är värdefull för sökande människor, men enbart då, om de utesluter vissa irreala tankeformer som då kan leda dem in i det irreala.
  • 153. En förstående ledning vid genomarbetandet av denna skrift vore alltså välbehövlig.
  • + Tack, (Semjase) , det var återigen utförligt. En av gruppens medlemmar har nämligen mångfaldigat den här skriften, emedan han fann den bra. Därför har jag frågat dig. Så du tror alltså att man kan sprida den utan vidare?
  • (Semjase)  154. Bara med det förbehållet, att en förstående ledning finns tills hands vid genomarbetandet, annars skulle denna skrift som så många andra leda till irreala tankeformer, fastän denna får gälla som ett stort undantag.
  • + Skulle då en ledning i skriftlig form inte räcka till?
  • (Semjase)  155. Säkert, om ni kan ta på er detta arbete?
  • + Det får vi se.
  • (Semjase)  156. Då skulle jag rekommendera, att du talar med de andra angående detta, och att ni författar en skriftlig ledning såsom en bilaga.
  • + Ordern uppfattad, mormor.
  • (Semjase)  157. Jag är ingen jordekvinna.
  • + Just nu hade jag den förryckta tanken, och så måste jag helt enkelt handla därefter.
  • (Semjase)  158. Och - är du tillfredsställd?
  • + Ja, då din reaktion var klar och tydlig. Förtroligheten låter ibland helt enkelt väcka känslor, som är irreala.
  • (Semjase)  159. Visst, och även vi är underkastade dessa ting.
  • 160. Ofta har det framstått för mig såsom just nu för dig, att du nämligen vore en människa av vår ras.
  • + I vidaste sinnet stämmer det ju också.
  • (Semjase)  161. Visst men det ligger tid och rum däremellan.